Mitt löfte - jag ska göra allt i min makt
Jag vill bidra till den förbättringen för jag är helt övertygad om att vi har lösningarna, vi har ekonomin och vi har fortfarande tid. Tid att göra den omställning som krävs av oss. Nu handlar det om förändringsvilja och förändringskraft hos fler i ledande ställning och jag är övertygad om att vi kan visa på den gröna vision som kan samla oss alla kring en gemensam målbild.
Vi behöver få alla med på den gemensamma visionen om ett bättre samhälle bortom klimatkrisen
I alla delar av samhället behöver lite nytändning och en del i det är nya tillskott in i politiken, där besluten verkligen tas. Därför kandiderar jag till Riksdagen och hoppas få medlemmarnas stöd i region Sthlm att driva, utveckla och förstärka MP - så att vi tillsammans kan nå målen. Det är denna och kanske nästa mandatperiod som är helt avgörande för hela vår välfärd och jag tror att jag kan bidra till den förändringsresa som krävs.
Själv är jag väldigt förtjust i kommunikationen Bilen, Biffen, Bostaden, Börsen och Butiken. Den är så tydlig för medborgarna hur de ska ta sig an klimatutmaningen. OM vi lägger samma kommunikation på regionnivå på vad politiken behöver göra så kanske det skulle se ut så här: Kollektivtrafik - Kosten - Karolinska - Kostnadskontroll - Kolbudgeten. På riksnivå tror jag det handlar om Digitalisering, Data, Delning och Decentralisering men framför allt Du & jag. För om inte du och jag, tillsammans drar åt samma håll då kommer vi ingen vart. Samarbete!
Gemensamt för både individ, kommun, region och riksnivå så har vi alla gränser för vad vi kan påverka. Vi har beslutskraft, mandat och budget för oss här i Sverige men det finns inget utrymme att skjuta upp beslut. Tiden är kanske den viktigaste och tuffaste gränsen vi har. Det som dock är gränslöst i vår påverkan är vår kommunikation. Vi behöver berätta mer om när vi gör rätt och vi behöver också visa civilkurage när besluten är svåra. Det är dags att kalla krisen vid sitt rätta namn och agera därefter. Genomgående behöver vi börja räkna baklänges från målet och sätta upp milstolpar varje år, varje månad, varje beslut. Vi vet vad vi måste göra och det gäller framför allt de politiska beslut som finns på systemnivå. Det mesta sker i upphandlingen och här måste kolbudgeten vara överordnad den ekonomiska budgeten för att åstadkomma bästa möjliga sociala resultat. Vi är bara två upphandlingar bort från ett ohållbart eller hållbart 2030. Se till att vi levererar på målen!
Mitt bidrag på riksnivå hoppas jag kan vara just förmågan till omställning av framför allt de styrande mekanismer som gör att omställningen faktiskt blir lönsam, inte bara på lång sikt utan att lönsamhet ska bli en accelerator även på kort sikt. Det kräver tydlighet från politiken vart vi är på väg och vad som är ok och inte. Vi har inte tid eller råd med undantag och fördröjande inslag. Varje beslut vi tar måste vara i takt med omställningen och i linje med målet. Och målet är bara 8 år fram i tiden. Det är 2030 som gäller! Det är max 2 mandatperioder kvar och då vill göra störst nytta där den största insatsen krävs.
Jag vill vara med och bidra till den omställning som krävs av oss idag och hoppas på medlemmarnas stöd i att representera Miljöpartiet i riksdagen.
Det är Vi som är framtiden
Tänk att vi får bo i mångfaldens Sverige. För Sverige består just av en mångfald av olika förutsättningar, tillgångar och möjligheter. En mångfald av rikedom med kvalitéér av landet, staden, kulturen och naturen. Vi har den bästa av världar och detta är värt att bevara men också att utveckla.
Men det är inte platsen utan det är vi som är Sverige, det är vi som är världsmedborgare och planetskötare. Vi som bott här i generationer eller vi som precis kommit hit. Det är vi som jobbar och det är vi som spelar fotboll. Det är vi som öppnar våra hem för behövande och det är vi som bjuder upp till fest. Det är vi som lär barnen simma och det är vi som plockar upp skräp. Det är också vi som är köerna och det är vi som är utsläppen. Det är vi som vill njuta av naturen och det är vi som väljer politiken.
Vi kan därför skapa ett samhälle där vi inte sitter fast i köer, varken till jobbet, till en plats i skolan eller en ny bostad. Vi kan bygga valfrihet att ta sig fram med bil, båt eller buss utan utsläppen som förstör för våra barn. Vi kan se våra barn cykla tryggt till skolan och utan att känna sig stressade, rädda eller otillräckliga. Framför allt kan vi ta till vara på ett samhälle där vi ser värdet i alla individer, där olikheter berikar oss och där mångfalden i våra egenskapar för oss framåt, tillsammans, som samhälle.
Klimatförändringarna kommer dock att ändra spelplanen för både Sveriges livsförutsättningar, liksom övriga världens. Hur vi bygger idag påverkar vår ekonomi och våra barns levnadsvillkor framöver. Vi kan antingen låtsas som om världen inte förändras kring oss och att vi inte blir påverkade. Eller så kan vi planera för ett bättre samhälle som hänger ihop, som är hållbart både ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
Vi kan nämligen välja vår framtid och vi i Miljöpartiet har gjort vårt val. Vi väljer att ta ansvar för vår gemensamma framtid. Vi väljer att kämpa för klimatet. Vi väljer en framtid med våra barn.
Jag har valt, har du?
/ Carl Ståhle - arkitekt, kommunikatör & digital förändringsledare
Sluta investera i bakkant - bara höghastighetståg kan konkurrera med flyget
Bara höghastighetståg kan konkurrera med flyget
Ska vi kunna ge flyget och framtidens klimatmål en match krävs höghastighetståg, eller rättare sagt resor under 3 timmar. Då kan trafikverket inte fortsätta tänka bil när de tänker mer transportinfrastruktur.
I en värld där utvecklingen går fort måste vi stå på tå och bygga efter bästa förmåga. För att ligga tekniskt och kunskapsmässigt i framkant i vårt avlånga land behöver vi lösa knuten av snabba långa fossilfria transporter. Flexibilitet och tillgänglighet med elbilar och kollektivtrafik kommer lösa de korta och medellånga avstånden.
Idag har Trafikverket ett stort ansvar för alla trafikslag. Det är dags att de tar det. Då räcker det heller inte att bara titta på siffror som visar på ökad bilism och utifrån det tänka att det är mer bilvägar som behövs.
På 1800-talet byggdes Göta kanal och vid den tiden lades också grunden för den svenska järnvägen. Västra stambanan var klar 1862 och södra stambanan 1864 vilka tillsammans med Göta kanal gav möjligheter för industrialismens ökade krav på transporter. Tågen, båtarna och affärsmodellerna har utvecklats men infrastruktursatsningen är fortfarande värdefulla i vårt avlånga land.
Nu står vi inför nästa stora infrastruktursatsning och vi behöver titta på hur våra transportsystem kommer att fungera framöver. Inte hur det har fungerat fram till nu. Det är här Trafikverket gör helt fel prioriteringar.
Elbilen, men framför allt självkörande bilar, gör korta och medellånga transporter både flexiblare, snabbare och billigare. Långsamma oflexibla tåg har svårt att konkurrera. Många beräkningar säger också att trängseln försvinner när delningstjänster och effektivare körningar gör det möjligt att ha bara åtta procent av den fordonsflotta vi idag har. Troligen ökar också transporterna när det blir enklare.
Återstår då de långa transporterna för gods och människor. Här handlar det om i huvudsak två saker. Vi behöver ta oss fram snabbare över längre sträckor där hastigheten och säkerheten för den självkörande bilen inte är realistisk. Vi behöver lösa stora mängder transporter av både människor och tungt gods utan att miljön blir lidande. Vi behöver konkurrera med flyget där logistiken och tiden sällan kommer under 3 timmar.
Hade Transportstyrelse verkligen tittat vad som står för dörren så hade man kanske inte ens föreslagit 20 år gamla höghastighetståg utan gjort världens första storskaliga satsning på Hyperloop. 1000km/h och 40 min mellan Stockholm och Malmö är det “leapfrog” som vårt transportsystem behöver. När staten gör investeringar som förändrar förutsättningarna och ger Sverige ett försprång, det är då vi får utväxling för våra investeringar. Vi gjorde dessa satsningar med Göta kanal, järnvägen och tunnelbanan för hundra till tvåhundra år sedan. Bredbandsutbyggnaden och Hemdator-satsningen tillsammans med 3G utbyggnaden och Digitalt först, är exempel på satsningar i närtid. Dessa är exempel på satsningar i framkant som har lagt grunden för Sveriges konkurrenskraft och ekonomiska välstånd.
Nu står vi inför nästa stora steg i infrastruktursatsningar och då räcker det inte med 250km/h om 40 år eller ytterligare en motorväg till dubbla kostnaden. Vi behöver göra en infrastruktursatsning i stil med tunnelbanan eller Göta kanal och vi behöver göra investeringen på 10-15 år. Vi har helt enkelt inte råd att vänta till 2060.
Trafikverket måste lyfta blicken, se till framtidens transportsystem och sluta investera i bakkant.
Ska vi kunna ge flyget och framtidens klimatmål en match krävs höghastighetståg, eller rättare sagt resor under 3 timmar. Då kan trafikverket inte fortsätta tänka bil när de tänker mer transportinfrastruktur.
I en värld där utvecklingen går fort måste vi stå på tå och bygga efter bästa förmåga. För att ligga tekniskt och kunskapsmässigt i framkant i vårt avlånga land behöver vi lösa knuten av snabba långa fossilfria transporter. Flexibilitet och tillgänglighet med elbilar och kollektivtrafik kommer lösa de korta och medellånga avstånden.
Idag har Trafikverket ett stort ansvar för alla trafikslag. Det är dags att de tar det. Då räcker det heller inte att bara titta på siffror som visar på ökad bilism och utifrån det tänka att det är mer bilvägar som behövs.
På 1800-talet byggdes Göta kanal och vid den tiden lades också grunden för den svenska järnvägen. Västra stambanan var klar 1862 och södra stambanan 1864 vilka tillsammans med Göta kanal gav möjligheter för industrialismens ökade krav på transporter. Tågen, båtarna och affärsmodellerna har utvecklats men infrastruktursatsningen är fortfarande värdefulla i vårt avlånga land.
Nu står vi inför nästa stora infrastruktursatsning och vi behöver titta på hur våra transportsystem kommer att fungera framöver. Inte hur det har fungerat fram till nu. Det är här Trafikverket gör helt fel prioriteringar.
Elbilen, men framför allt självkörande bilar, gör korta och medellånga transporter både flexiblare, snabbare och billigare. Långsamma oflexibla tåg har svårt att konkurrera. Många beräkningar säger också att trängseln försvinner när delningstjänster och effektivare körningar gör det möjligt att ha bara åtta procent av den fordonsflotta vi idag har. Troligen ökar också transporterna när det blir enklare.
Återstår då de långa transporterna för gods och människor. Här handlar det om i huvudsak två saker. Vi behöver ta oss fram snabbare över längre sträckor där hastigheten och säkerheten för den självkörande bilen inte är realistisk. Vi behöver lösa stora mängder transporter av både människor och tungt gods utan att miljön blir lidande. Vi behöver konkurrera med flyget där logistiken och tiden sällan kommer under 3 timmar.
Hade Transportstyrelse verkligen tittat vad som står för dörren så hade man kanske inte ens föreslagit 20 år gamla höghastighetståg utan gjort världens första storskaliga satsning på Hyperloop. 1000km/h och 40 min mellan Stockholm och Malmö är det “leapfrog” som vårt transportsystem behöver. När staten gör investeringar som förändrar förutsättningarna och ger Sverige ett försprång, det är då vi får utväxling för våra investeringar. Vi gjorde dessa satsningar med Göta kanal, järnvägen och tunnelbanan för hundra till tvåhundra år sedan. Bredbandsutbyggnaden och Hemdator-satsningen tillsammans med 3G utbyggnaden och Digitalt först, är exempel på satsningar i närtid. Dessa är exempel på satsningar i framkant som har lagt grunden för Sveriges konkurrenskraft och ekonomiska välstånd.
Nu står vi inför nästa stora steg i infrastruktursatsningar och då räcker det inte med 250km/h om 40 år eller ytterligare en motorväg till dubbla kostnaden. Vi behöver göra en infrastruktursatsning i stil med tunnelbanan eller Göta kanal och vi behöver göra investeringen på 10-15 år. Vi har helt enkelt inte råd att vänta till 2060.
Trafikverket måste lyfta blicken, se till framtidens transportsystem och sluta investera i bakkant.
En fossilfri flotta om 3.631 år eller till 2050?
Syftet med detta förslag är att ta fram en realistisk plan för hur vi ska ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det tar tid att ställa om ett samhälle. Här fokuserar jag på persontransporterna.
För varje fordon som säljs idag och som inte drivs av ett fossilfritt bränsle så riskerar vi att missa målet. Sverige måste börja agera med kraft idag.
Vad är planen för en fossilfri fordonsflotta till 2050?
Antalet skrotade bilar är ca 200.000 / år och det stora flertalet är över 20 år gamla. Det innebär att om vi ska ställa om till en fossilfri fordonsflotta så kommer det att ta minst 22,5 år med den takt vi har idag. Detta förutsätter att alla bilar som nyregistreras är helt fossilfria.
Antalet nyregistrerade var 2014 över 300.000st men snittar ca 250.000st och antalet lätta lastbilar ligger på ca 40.000st/år.
Miljöbilars andel (SCB)2014 av totalen är 17,4% (53.030st) varav:
1. Diesel 64,2% (34.047st)
2. Elhybrid 13,5% (7.173st)
3. Gas 8,9 % (4.716st)
4. Laddhybrid 4,6% (3.428st)
5. E85 4,6% (2.427st)
6. El 2,3% (1.239st)
En fossilfri flotta om 3.631 år eller till 2050?
Med den takten som vi idag ställer om fordonsflottan till en helt fossilfri flotta så kommer det att ta 3.631år. Om vi ska lyckas till 2050 så måste varje bil som nyregistreras vara helt fossilfri. Det innebär att vi måste jobba på alla fronter för att detta ska lyckas.
Solcellsekonomi med Elbil
En elbil drar ca 1kwh / mil vilket gör att en genomsnittsbil konsumerar 1.500kwh per år. Om elen totalt kostar 1,2kr/mil vilket är 1800kr / år.
Motsvarande kostnad för en liten miljöbil som drar ca 0,4l/mil blir 8.400kr/år om bensinkostnaden ligger på 14kr/liter.
Besparingen är således 6.600kr/år vilket motsvarar räntekostnaden för ett lån på 165.000kr vid 4% ränta.
I ett land som Sverige med långa avstånd är det också många som kör många mil. Ca 20 % kör mer än 2 000 mil per år och 7 % kör mer än 3 000 mil. De allra flesta kör mellan 1 000 och 2 000 mil per år och bara 15 % kör inte alls.
Antalet personbilar i drift är ca 4,5 miljoner och ökar med ca 2% per år. Om elen kostar 1,2 kr/KWh och bensinen kostar 14kr/liter så sparar hushållen ofantliga 29,7 miljarder per år om dessa bilar vore elbilar jämfört med en snål miljöbil som drar 0,4l/mil. Med dagens bensinförbrukning +50milarder.
Vad är planen för en fossilfri fordonsflotta till 2050?
Antalet skrotade bilar är ca 200.000 / år och det stora flertalet är över 20 år gamla. Det innebär att om vi ska ställa om till en fossilfri fordonsflotta så kommer det att ta minst 22,5 år med den takt vi har idag. Detta förutsätter att alla bilar som nyregistreras är helt fossilfria.
Antalet nyregistrerade var 2014 över 300.000st men snittar ca 250.000st och antalet lätta lastbilar ligger på ca 40.000st/år.
Miljöbilars andel (SCB)2014 av totalen är 17,4% (53.030st) varav:
1. Diesel 64,2% (34.047st)
2. Elhybrid 13,5% (7.173st)
3. Gas 8,9 % (4.716st)
4. Laddhybrid 4,6% (3.428st)
5. E85 4,6% (2.427st)
6. El 2,3% (1.239st)
En fossilfri flotta om 3.631 år eller till 2050?
Med den takten som vi idag ställer om fordonsflottan till en helt fossilfri flotta så kommer det att ta 3.631år. Om vi ska lyckas till 2050 så måste varje bil som nyregistreras vara helt fossilfri. Det innebär att vi måste jobba på alla fronter för att detta ska lyckas.
Solcellsekonomi med Elbil
En elbil drar ca 1kwh / mil vilket gör att en genomsnittsbil konsumerar 1.500kwh per år. Om elen totalt kostar 1,2kr/mil vilket är 1800kr / år.
Motsvarande kostnad för en liten miljöbil som drar ca 0,4l/mil blir 8.400kr/år om bensinkostnaden ligger på 14kr/liter.
Besparingen är således 6.600kr/år vilket motsvarar räntekostnaden för ett lån på 165.000kr vid 4% ränta.
I ett land som Sverige med långa avstånd är det också många som kör många mil. Ca 20 % kör mer än 2 000 mil per år och 7 % kör mer än 3 000 mil. De allra flesta kör mellan 1 000 och 2 000 mil per år och bara 15 % kör inte alls.
Antalet personbilar i drift är ca 4,5 miljoner och ökar med ca 2% per år. Om elen kostar 1,2 kr/KWh och bensinen kostar 14kr/liter så sparar hushållen ofantliga 29,7 miljarder per år om dessa bilar vore elbilar jämfört med en snål miljöbil som drar 0,4l/mil. Med dagens bensinförbrukning +50milarder.
Tjänstebilar och Taxibilar är steg ett.
De bilar som kör mest och som står för en stor del av nyproduktionen är tjänstebilar, kommunala bilar och taxibilar. De byts kontinuerligt ut kommer sedan ut på andrahandsmarknaden och kan driva omställningen snabbare. Därför bör staten enbart stödja tjänstebilar som drivs helt av el samt laddhybrider med en räckvidd på minst 5 mil på el. Dessutom bör staten sätta krav på detsamma för taxibilar i trafik.
Kommunal och Statlig verksamhet går före
Våra institutioner måste gå före så att fossilfria bilar når gemene man. Det innebär att fossilfritt gäller fr.o.m. idag i alla inköp av fordon där så är möjligt. Inga statliga stöd ska ges till fordon som inte är fossilfria och samtidigt så måste kommuner i alla detaljplaner säkerställa tillkomsten av laddstolpar för elfordon. Dessutom måste Staten till 2050 säkerställa de 6,75TWh som fordonsflottan behöver för sina transporter.
En tydlig och långsiktig plan
Bilindustrin behöver en tydlig och långsiktig plan för omställningen där alla parter är informerade, delaktiga och har möjlighet att leverera. Förslagsvis sätter man olika datum då vissa saker ska vara genomförda. Planen ska matematiskt bygga på att vi har en fossilfri fordonsflotta år 2050.
- Idag ska förmånsvärde för elbilar vara noll
- Idag ska alla statliga och kommunala fordon vara miljöfordon
- Om 2 år ska alla tjänstebilar vara miljöfordon
- Om 2 år ska all kommersiell trafik (taxi) vara miljöfordon
- Om 4 år ska bara miljöbilar få nyregistreras
- Om 4 år ska statliga och kommunala bilar drivas av fossilfria bränslen
- Om 7 år får inte bilar drivna av fossilbränslen säljas
- Om 10 år tillförs en extra skatt på alla fordon som inte är miljöfordon
- Om 20 år får inte bilar enbart drivas av fossila bränslen
De bilar som kör mest och som står för en stor del av nyproduktionen är tjänstebilar, kommunala bilar och taxibilar. De byts kontinuerligt ut kommer sedan ut på andrahandsmarknaden och kan driva omställningen snabbare. Därför bör staten enbart stödja tjänstebilar som drivs helt av el samt laddhybrider med en räckvidd på minst 5 mil på el. Dessutom bör staten sätta krav på detsamma för taxibilar i trafik.
Kommunal och Statlig verksamhet går före
Våra institutioner måste gå före så att fossilfria bilar når gemene man. Det innebär att fossilfritt gäller fr.o.m. idag i alla inköp av fordon där så är möjligt. Inga statliga stöd ska ges till fordon som inte är fossilfria och samtidigt så måste kommuner i alla detaljplaner säkerställa tillkomsten av laddstolpar för elfordon. Dessutom måste Staten till 2050 säkerställa de 6,75TWh som fordonsflottan behöver för sina transporter.
En tydlig och långsiktig plan
Bilindustrin behöver en tydlig och långsiktig plan för omställningen där alla parter är informerade, delaktiga och har möjlighet att leverera. Förslagsvis sätter man olika datum då vissa saker ska vara genomförda. Planen ska matematiskt bygga på att vi har en fossilfri fordonsflotta år 2050.
- Idag ska förmånsvärde för elbilar vara noll
- Idag ska alla statliga och kommunala fordon vara miljöfordon
- Om 2 år ska alla tjänstebilar vara miljöfordon
- Om 2 år ska all kommersiell trafik (taxi) vara miljöfordon
- Om 4 år ska bara miljöbilar få nyregistreras
- Om 4 år ska statliga och kommunala bilar drivas av fossilfria bränslen
- Om 7 år får inte bilar drivna av fossilbränslen säljas
- Om 10 år tillförs en extra skatt på alla fordon som inte är miljöfordon
- Om 20 år får inte bilar enbart drivas av fossila bränslen
Tiden rinner iväg. Vi behöver agera nu, 2015 för att ha en chans att hinna i tid.
Det kräver svåra beslut. Våga ta dem!
/Carl Ståhle
Arkitekt, Entreprenör och aktiv i MiljöPartiet De Gröna
