En effektiv klimatpolitik kräver att fler partier bidrar
För att få igenom politik i Sveriges Riksdag behövs 51%. Eftersom inget parti har i närheten av en majoritet krävs förhandlingar och kompromisser. Det innebär att inget parti kan få igenom all sin politik till 100%. Hur ska vi då få igenom en politik som möter upp mot de internationella avtal vi har skrivit på? Hur ska vi göra vår del av Parisavtalet och klara 1,5-gradersmålet? Vi behöver således komma överens om alla de åtgärder som tar oss dit men hur vet vi vilka åtgärder det är? Vi behöver helt enkelt mäta vad varje åtgärd ger och sedan prioritera. Detta arbete har vi i Miljöpartiets Klimatnätverk gjort. Som styrelseledamot i Klimatnätverket och sammankallande i Beräkningsgruppen har jag under våren 2022 lett det arbetet.
I det arbetet har vi mappat Miljöpartiets klimatfärdplan och de utsläppsminskningar som den ger med övriga partiers politik. För att förstå listningarna så finns här en symbolförklaring: För att förstå komplexiteten i Miljöpartiets klimatfärdplan och hur den faktiskt är genomförbar så behöver man förstå att olika åtgärder påverkar inte bara utsläppen utan även energibalansen, statsfinanserna men även köpkraften hos invånarna. I varje listning ser man hur olika partier stödjer, stödjer delvis, har fluffiga ord som inte går att räkna på eller inte stödjer, dvs säger nej till. Intressant är att många delar har övriga partier ingen politik på, över huvud taget.
Nedan listas 4 bilder med de 10 viktigaste åtgärderna för:
Co2 utsläppsminskningar
Här kan vi se att de viktigaste åtgärderna som gör över 90% av jobbet har litet eller inget stöd av de andra partierna. En stor del av partiernas politik på området kan man inte ens räkna på. Hur vet de då om det är en effektiv klimatpolitik?
Förbättrad köpkraft
En stor kritik emot Miljöpartiets politik är att det skulle vara förödande för folks liv och ekonomi. Att vi skulle tvingas till att gå i ”jute-säck”. Därför är det viktig att ha förslag som stärker folks köpkraft och att totalen inte slår hårt mot befolkningen. Här kan vi se att övriga partiers politik inte har i åtanke köpkraften när de utformar klimatpolitiken.
Statsfinanserna
Investeringarna i rättvis klimatomställning behöver dels finansieras men också prioriteras gentemot andra investeringar. Därför är det viktigt att se hur mycket som måste gå till klimatomställningen för att vi ska uppnå Parisavtalets mål. Igen ser vi att övriga partier saknar i princip all finansiering i sina budgetar av de nödvändiga klimatinvesteringar som ger resultat.
Når vi Co2 budgeten och möter vi utsläppskurvorna?
När vi slår ihop alla åtgärder så behöver vi fortfarande se om det är realistiskt. Kan vi producera tillräckligt med biobränsle för att genomföra åtgärden ”reduktionsplikten” och har vi tillräckligt mycket elproduktion för att göra t.ex. den vätgas som Hybrit kräver? Och sist men inte minst, klarar vi oss inom den co2-budget som vi har kvar? Som vi ser på diagrammet så kommer vi att fortsätta utsläppen efter 2035 men vi har då kommit igång med kolinlagring och CCS teknik i en skala som hanterar utsläppen i alla fall hjälpligt. Det är fullt möjligt med dagens teknik, dagens rapporter och utredningar och dagens ekonomi. Vi kan klara de territoriella utsläppsmålen som Parisavtalet och 1,5 gradersmålet kräver. Och vi kan klara det med en hälsosam ekonomi, både för stat och för individ. Vad håller oss tillbaka?
Hur har vi räknat?
För att kunna beräkna vad en åtgärd ger för resultat och effekt på utsläppen behöver varje åtgärd vara definierad med TID, KVALITET och RESURSER. Det går helt enkelt inte att räkna på något mål eller någon åtgärd annars. Sedan behöver vi förlita oss på trovärdiga källor såsom forskningsrapporter, myndighetsrapporter och utredningar. Det gäller att ha en vettig utgångspunkt, en s.k. nollmätning. Som tur är finns våra myndigheter där Naturvårdsverket var en viktig bas. En av de viktigaste utgångspunkterna var vilken co2 budget vi skulle räkna på.
- Koldioxidbuget
Vi har utgått ifrån följande uträkning, som ger 50% chans att klara 1.5-graders målet: A new set of Paris Compliant CO2-Budgets for Sweden. Eftersom vi följer Naturvårdverkets riktlinjer för beräkning av territoriella utsläpp, så har koldioxidbudgeten justerats för att inkludera cement och markanvändning från jordbruk, men inte utrikestransporter. Beräkning av koldioxidbugeten enligt Klimatledarskapsnodens metod (170mt) finns tillgängliga på begäran. Vi vill vara tydliga med att vi har räknat på Territoriella utsläpp varför det återstår en stor andel utsläpp som är relaterade till konsumtion, som inte finns med i dessa beräkningar.
- Kostnad / Investering
Kostnad avser en grov beräkning av bruttopåverkan på den årliga statsbudgeten p.g.a. nödvändiga investeringar, utgifter, eller skatteintäkter (total kostnad fram från 2022 till 2035, utslagen på 14 år). Den inkluderar inte företagens investeringsbehov för t.ex. vätgasanläggningar, utan endast den statliga subventionen för denna typ av investeringar. Framtida investeringar diskonteras inte. Inga avräkningar har gjorts för eventuella kostnader som redan är inräknade i nuvarande statsbudget, eller som kan omprioriteras från andra budgetposter.
- Co2-reduktion
Avser skillnaden mellan de totala territoriella utsläppen av koldioxidekvivalenter från 2022 till 2035 om inga åtgärder vidtas, och totala utsläpp för perioden om åtgärder vidtas. Åtgärdernas slutliga effekt påverkas av vilka kombinationseffekter, dvs vilka andra åtgärder som välja samtidigt. T.ex. förbud mot fossilbilar får mindre effekt om fossilbilarna omfattas av reduktionsplikt.
- Prisökning / Köpkraft
Ger en grov uppskattning av effekten på hushållens köpkraft, som beror på två variabler: (1) förväntad prisökning på grund av åtgärden (t.ex. biobränsle är i dagsläget dubbelt så dyrt som fossila bränslen), och (2) andelen av hushållens totala utgifter som berörs (t.ex. 9% av medelhushållets utgifter gick till drivmedel för bil enligt SCBs senaste HUT undersökning 2012). Dynamiska effekter på priser genom minskad efterfrågan eller utökad produktion har inte räknats in. Allmänna jämviktseffekter är ej inräknade. Skattefinansierade kostnader påverkar hushållens budget i proportion till skattetrycket för den 5te decilen (HE0110BH). Skatteintäkter påverkar hushållens budget i proportion till statliga utgifter för sociala bidrag för den 5te decilen (HE0110BH2). Övergripande styrmedel, såsom ETS, och energiproduktion påverkar priser enligt Input-Output matris, i proportion till utsläpp och/eller användning av energislag.
- Eltillgång
Siffran avser energibalansen för användbar direktel. Den räknas som den totala inhemska elproduktionen minus den total inhemska direkta elförbrukningen minus el som används till vätgasproduktion. Vätgasanvändning påverkar inte elbalansen direkt, utan endast vid inhemsk tillverkning av vätgas (underskott i vätgasbalansen antas täckas av import om inte inhemsk produktion byggs ut). Elektrobränsleproduktionen påverkar inte elbalansen direkt, utan endast vid utbyggnad av inhemsk vätgasproduktion.
- Biobränsletillgång
Siffran avser energibalansen för fast bioråvara. Den räknas som den totala inhemska tillförseln av hållbar fast bioråvara (grot och skogsrester) minus det totala inhemska behovet för bioråvara, inklusive den som används för att producera flytande biodrivmedel och termisk förgasning. Elektrobränslen anses kunna användas som direkt substitut för flytande biodrivmedel, och minskar därför förbrukningen av bioråvara som används för tillverkning av biodrivmedel.
