Avskaffa inte ränteavdraget - Höj det istället!
I Sverige har vi, till skillnad från t.ex. USA, personen och dess lön som säkerhet i ett bostadslån. I USA så har man fastigheten som säkerhet. Kan personen inte betala så äger banken huset. Samtidigt så ruineras inte privatpersonerna när bankerna tar för höga risker.
Ränteavdraget gynnar alltså de som kan ta höga lån på sin höga lön och har ingenting med investeringskostnaden i fastigheten att göra. Istället så pressas bara hela marknaden upp i pris och de med lägst lön, och minst kapital kommer längre och längre ifrån bostadsmarknaden och möjligheten att äga sitt boende.
Ränteavdraget kopplat till försäljningen
Hur skulle det se ut om man inte får göra avdraget varje år utan att det just är kopplat till investeringen i bostaden.
Förslagsvis så skulle det kunna se ut som följer:
Du får dra av räntan (förslagsvis de senaste 10 åren) på de lån du har gentemot ev. vinst i fastigheten när du säljer.
Ditt hem på 2,5 milj ökar med 5% om året ger ett värde på ca 4 milj efter 10 år
Reavinsten ska ska alltså beräknas på 1,5 milj
Ränteavdraget blir då 10x80.000kr = 800.000
Den beskattningsbara reavinsten blir därmed 700.000 istället för 1,5 milj vilket ger följande effekter
1. Staten sparar ränteavdragen från dag 1 vilket ger 50 miljarder till statskassan
2. Reavinstavdragen blir bara 1 år det första året, sedan 2 sedan 3 vilket skapar ett direkt tillskott till stadskassan som vi kan finansiera byggande med.
3. När det är dags att sälja för att byta boende så får säljaren inte en lika stor ekonomisk bi-effekt vilket ökar rörlighet på marknaden.
4. Vi boostar inte huspriserna på samma sätt genom att finansiera boende.
5. Människor bygger inte sin dagliga ekonomi på en fiktiv kostnad utan på den korrekta räntekostnaden.
6. Detta stimulerar till att ta hand om och förvalta sitt boende och investeringarna betalar sig.
7. Bankerna tar ett större ansvar för sitt risktagande i sin utlåning.
En tanke att fundera kring i diskussionen om hur man ska ta bort ränteavdragets dåliga effekter.
Ta inte bort ränteavdraget , gör om det så att det ger rätt incitament!
Ers Kungliga Höghet, För Sverige - in i framtiden
När Kungen, förr i tiden, beslutade om var en stad skulle anläggas eller var ett av hans slott skulle placeras så var det oftast av militär- och handelsstrategiska skäl som det blev än det ena och än det andra. Förutom kontroll över militären så var ekonomi makt, förr liksom idag. Det intressanta är att kungahuset, även idag, sitter på den största ekonomiska makten, utan att fullt ut förstå att utnyttja den. Nu är det dags att använda den makten. ”För Sverige – I tiden”
Kvar från den tiden, då all makt inte utgick från folket, har vi vårt i många stycken mycket uppskattade Kungahus men även arvet av många regenters strategiska beslut. Vår kung av idag har t.o.m. beslutat sig för att bo i ett av de allra mest betydelsfulla, nämligen Drottningholms slott. Naturligtvis var det betydelsfullt när det tillkom och en arkitektoniskt hyllning till den tidens stora europeiska makthavare i Frankrike. Idag är detta fantastiska slott med dess omgivning ett av våra få Världsarv, vilket vi är mäkta stolta över.
Drottningholm och Kina Slott drar över 500.000 besökare varje år och många är turister från hela Sverige men mestadels övriga världen. En viktig del i dess attraktionskraft är att kungafamiljen valt att bo just där och att få kungligheter släpper allmänheten så nära inpå livet såsom Bernadotterna.
Aldrig, i modern tid, har kungahuset varit viktigare; för Ekerö, för Stockholm och Sveriges ekonomi.
Förutom en turistattraktion är Drottningholm fortfarande oerhört strategiskt placerad bredvid FRA och mitt i Mälardalens vattentäkt. Tack vare detta skulle kungahuset verkligen kunna utöva sin ekonomiska makt. Drottningholm är nämligen en av de många viktiga nycklarna för att Stockholm ska kunna fortsätta att vara motorn i svensk ekonomi. Det fantastiska med Drottningholm är dess placering som skyddar eller kanske förhindrar Stockholm från att vara en del av Mälarregionen. Men framför allt så får inte Mälarregionen ta del av Stockholms kraft och utveckling i den utsträckning man skulle vilja.
Två busslaster eller mer med nya stockholmare kommer in varje dag. Lokaltrafiken behöver byggas ut, SL blöder och storsatsningar på Förbifarten ska förlösa köerna. Slussen och ”getingmidjan” är fortfarande problemområden. Bostadsbristen är fundamental och frågan är om 250.000 nya bostäder kommer att ta bort de 500.000 som idag står i bostadskö. 2,5 miljoner stockholmare ska bli 3 inom kort.
Sveriges huvudstad Stockholm har växtvärk och Spotify´s Daniel Ek sätter ord på den frustration som alla känner. Här finns det jobb, företag och ekonomi men bostäderna hänger inte med i utvecklingen. Det hämmar hela ekosystemet som svenska StartUp- och IT-undret lyckats skapa.
Stockholm är dock mycket större än bara kommunen eller länet. Vi har många kranskommuner men hela Mälardalen har en nyckelroll för att Stockholm ska lyckas och fortsätta vara loket i ekonomin. Hela regionen måste växa och alla behöver dra sitt strå till stacken. Transporterna och bostäderna måste lösas för hela regionen för att det ska fungera.
”Där ska den ligga”
Jag ser fram emot den dag Carl XVI Gustav kliver högst upp i Götiska tornet vid Kanton, tar bladet från munnen och yttrar orden,
- Där ska Drottningholms tunnelbanestation ligga.
För det är precis så enkelt och så billigt att ta bort en av låsningarna kring Stockholms fortsatta tillväxt. Förutom att Kungen har säkrat Världsarvet, miljön och framtida turistintäkter med en egen T-banestation så har han också öppnat upp för två angränsande kommuners egen tillväxt.
Arkitektoniskt blir det en fröjd för alla besökare som får se första anblicken av Drottningholms slott antingen gåendes över Drottningholmsbron eller från söder genom den engelska eller franska trädgården.
Stockholm underlättar, genom att flytta ut bussterminal och infartsparkering, för pendlare från Ekerö kommun samtidigt som trafiken kring den svårbemästrade Brommaplansrondellen inte förvärras. Ekerö, där en stor tillväxtpotentialen ligger, har löst kommunikationen för den egna befolkningen för lång tid framöver. Ekerö kommun kan växa i egen takt och dra sitt strå till stacken för Stockholms tillväxt, men utan att tappa sin identitet som landet nära stan.
Bevara Världsarvet Drottningholm och utveckla Ekerö
Brommaborna har länge lidit av att vara genomfartsområde för Ekeröbor likväl som för turismen till Kärsön, Lovön och Drottningholm. Det enda vi vet är att, med Stockholms växande befolkning så ökar trafiken om vi inte löser upp knutarna. Förbifarten måste möta den kollektiva pulsådern.
Vi har fått ett underbart naturskyddsområden på Kärsön som också skulle gynnas av minskad biltrafik men ändå ökad tillgänglighet. Världsarvet kan säkras och utvecklas som turistnav för lång tid framöver. Med en bussterminal, infartsparkering T-banestation vid Kanton kan Ekerö kommun styra själva över trafiklösningar och utbyggnadstakt utan att det drabbar Världsarv eller Brommaplan. Drottningholms skola kanske kan bli en för Ekerö så välbehövlig och konkurrenskraftig gymnasieskola med ett större upptagningsområde. Drottningholms Golfklubb får en tillgänglighet för hela Stockholmsregionen vilket stärker dess konkurrenskraft. Men framför allt kan Ekerö växa utan att det förstör dess karaktär.
2km tunnelbana för ca 2 miljarder kr från Brommaplan, via Kärsön och förbi Drottningholm kan göra så mycket och Carl XVI Gustav har nyckeln att föra Sverige – in i framtiden.
Carl Ståhle – Arkitekt, Ekeröbo och aktiv i MiljöPartiet
Vår generations Miljonprogram
Vi bygger framtidens samhällen!
En bra byggnad ska stå i minst 100år men helst längre än så. Andra bra byggnader ska lätt kunna återvinnas i sin helhet. När vi nu står inför vår generations största satsning på nya bostäder i och kring våra städer så har vi ett stort ansvar. Förutom att vi behöver förnya och renovera redan existerande bostäder så måste vi tyvärr riva en del som inte håller måttet. En del av Miljonprogrammet är tyvärr i så dåligt skick att det inte är möjligt att renovera. Den gången glömde vi livscykel-ekonomiskt tänkande.
Bygg efter bästa förmåga – inte efter minimikrav
Samhällsekonomiskt, socialt och miljömässigt måste vi därför ställa helt andra krav på byggandet än vad vi gör idag. Vi måste bygga efter ”Bästa förmåga” istället för minimikrav. Finansieringen , återbetalningstid och driftskostnad är naturligt att se över men vi behöver även väva in samhällskostnaden när vi tänker livscykelekonomi.
I retrospekt så blev de kostnadseffektiva byggnaderna från Miljonprogrammet ohemult dyra. Inte bara för att de nu måste renoveras eller rivas, utan mest för den sociala kostnaden, segregrationen men även missarna i miljötänk. Det finns andra kvalitéer än ett effektivt industrialiserat byggande. Här har politikerna en avgörande roll för ett lyckat resultat och deras bästa verktyg är detaljplanerna. Hur får man energi-, livscykelkostnaden samt tankar om cirkulär ekonomi, in i krav och i lag? Kommuner måste styra bättre genom detaljplanen.
Människans tid i fokus
Efter över hundra år med industrialisering, effektivitet och bilen i fokus, där städer ses som en maskin och där människan får ta en biroll, så bör vi sätta var människa i centrum. Städer är levande organismer som är skapade av och för människan. Vilka är då människans behov och vad värderar vi?
För både ekonomi och livskvalitet, när vi bygger, måste människans ”tid” vara central. Inte primärt tiden det tar att bygga utan tiden som vi spenderar i byggnaden, i staden, på landet eller på väg däremellan. Tiden på dygnet för var person är definitiv. Tiden på vår jord är utstakad men ekonomi, produkter, tjänster, nöjen, trender och intressen kommer att förändras. Vi vet också att det finns lika många viljor som det finns människor för hur vi vill spendera vår tid. Så vad kan vi som politker och samhällsplanerare göra?
Högre ambitioner – för att vi kan
Byggnadens tid är över hundra år och städers strukturer står i hundratals, kanske tusentals år. Vi vet Idag att vi måste ställa om till ett hållbart samhälle. Om vi ska nå dit måste vi därför bygga efter ”Bästa förmåga”. Vi kan bygga återvinningsbara, tillfälliga lättare strukturer eller så bygger vi med kvalitet och långsiktighet i fokus. Vi kan och vi måste bygga Noll- och Plusenergihus, varje gång, därför om vi inte gör det nu så missar vi alla mål med ytterligare 100år. Enkel matematik säger att vi inte har råd att vänta eftersom en byggnad står i minst hundra år.
En slags ny-minimalism
Vi vet att mycket av tiden ligger i de korta vardagliga transporterna och en av lösningarna är därför tät bebyggelse med integrerade arbetsplatser, kollektiva transporter och varierat bostadsutbud. Variation är nyckeln för både ekonomi och social interaktion. För på arbetsplatser behövs alla kompetenser, mångfalden och jämställdheten vilket innebär att vi måste bo bredvid varandra i samma område om vi ska ha minimala tidsavstånd. Lagerarbetaren, sjuksköterskan, arbetssökanden, finansanalytikern, entreprenören, chefen och politikern. Gamla, barnfamiljer liksom unga i samma område för att de behövs, för att variationen är en kvalitet och för att tid är kvalitet. Livskvalitet!
Vi gjorde vårt bästa – det är vårt arv.
Kommande generationer får ärva och förvalta det vi gör idag och de får också göra egna analyser, beslut och förändringar. Vi agerar efter vår tids förutsättningar men vi måste göra det vi kan. Inte bara för att det är rätt utan för att det är ekonomiskt mest lönsamt, idag och i långa loppet.
Carl Ståhle – Arkitekt, Entreprenör
