Sluta investera i bakkant - bara höghastighetståg kan konkurrera med flyget
Bara höghastighetståg kan konkurrera med flyget
Ska vi kunna ge flyget och framtidens klimatmål en match krävs höghastighetståg, eller rättare sagt resor under 3 timmar. Då kan trafikverket inte fortsätta tänka bil när de tänker mer transportinfrastruktur.
I en värld där utvecklingen går fort måste vi stå på tå och bygga efter bästa förmåga. För att ligga tekniskt och kunskapsmässigt i framkant i vårt avlånga land behöver vi lösa knuten av snabba långa fossilfria transporter. Flexibilitet och tillgänglighet med elbilar och kollektivtrafik kommer lösa de korta och medellånga avstånden.
Idag har Trafikverket ett stort ansvar för alla trafikslag. Det är dags att de tar det. Då räcker det heller inte att bara titta på siffror som visar på ökad bilism och utifrån det tänka att det är mer bilvägar som behövs.
På 1800-talet byggdes Göta kanal och vid den tiden lades också grunden för den svenska järnvägen. Västra stambanan var klar 1862 och södra stambanan 1864 vilka tillsammans med Göta kanal gav möjligheter för industrialismens ökade krav på transporter. Tågen, båtarna och affärsmodellerna har utvecklats men infrastruktursatsningen är fortfarande värdefulla i vårt avlånga land.
Nu står vi inför nästa stora infrastruktursatsning och vi behöver titta på hur våra transportsystem kommer att fungera framöver. Inte hur det har fungerat fram till nu. Det är här Trafikverket gör helt fel prioriteringar.
Elbilen, men framför allt självkörande bilar, gör korta och medellånga transporter både flexiblare, snabbare och billigare. Långsamma oflexibla tåg har svårt att konkurrera. Många beräkningar säger också att trängseln försvinner när delningstjänster och effektivare körningar gör det möjligt att ha bara åtta procent av den fordonsflotta vi idag har. Troligen ökar också transporterna när det blir enklare.
Återstår då de långa transporterna för gods och människor. Här handlar det om i huvudsak två saker. Vi behöver ta oss fram snabbare över längre sträckor där hastigheten och säkerheten för den självkörande bilen inte är realistisk. Vi behöver lösa stora mängder transporter av både människor och tungt gods utan att miljön blir lidande. Vi behöver konkurrera med flyget där logistiken och tiden sällan kommer under 3 timmar.
Hade Transportstyrelse verkligen tittat vad som står för dörren så hade man kanske inte ens föreslagit 20 år gamla höghastighetståg utan gjort världens första storskaliga satsning på Hyperloop. 1000km/h och 40 min mellan Stockholm och Malmö är det “leapfrog” som vårt transportsystem behöver. När staten gör investeringar som förändrar förutsättningarna och ger Sverige ett försprång, det är då vi får utväxling för våra investeringar. Vi gjorde dessa satsningar med Göta kanal, järnvägen och tunnelbanan för hundra till tvåhundra år sedan. Bredbandsutbyggnaden och Hemdator-satsningen tillsammans med 3G utbyggnaden och Digitalt först, är exempel på satsningar i närtid. Dessa är exempel på satsningar i framkant som har lagt grunden för Sveriges konkurrenskraft och ekonomiska välstånd.
Nu står vi inför nästa stora steg i infrastruktursatsningar och då räcker det inte med 250km/h om 40 år eller ytterligare en motorväg till dubbla kostnaden. Vi behöver göra en infrastruktursatsning i stil med tunnelbanan eller Göta kanal och vi behöver göra investeringen på 10-15 år. Vi har helt enkelt inte råd att vänta till 2060.
Trafikverket måste lyfta blicken, se till framtidens transportsystem och sluta investera i bakkant.
Ska vi kunna ge flyget och framtidens klimatmål en match krävs höghastighetståg, eller rättare sagt resor under 3 timmar. Då kan trafikverket inte fortsätta tänka bil när de tänker mer transportinfrastruktur.
I en värld där utvecklingen går fort måste vi stå på tå och bygga efter bästa förmåga. För att ligga tekniskt och kunskapsmässigt i framkant i vårt avlånga land behöver vi lösa knuten av snabba långa fossilfria transporter. Flexibilitet och tillgänglighet med elbilar och kollektivtrafik kommer lösa de korta och medellånga avstånden.
Idag har Trafikverket ett stort ansvar för alla trafikslag. Det är dags att de tar det. Då räcker det heller inte att bara titta på siffror som visar på ökad bilism och utifrån det tänka att det är mer bilvägar som behövs.
På 1800-talet byggdes Göta kanal och vid den tiden lades också grunden för den svenska järnvägen. Västra stambanan var klar 1862 och södra stambanan 1864 vilka tillsammans med Göta kanal gav möjligheter för industrialismens ökade krav på transporter. Tågen, båtarna och affärsmodellerna har utvecklats men infrastruktursatsningen är fortfarande värdefulla i vårt avlånga land.
Nu står vi inför nästa stora infrastruktursatsning och vi behöver titta på hur våra transportsystem kommer att fungera framöver. Inte hur det har fungerat fram till nu. Det är här Trafikverket gör helt fel prioriteringar.
Elbilen, men framför allt självkörande bilar, gör korta och medellånga transporter både flexiblare, snabbare och billigare. Långsamma oflexibla tåg har svårt att konkurrera. Många beräkningar säger också att trängseln försvinner när delningstjänster och effektivare körningar gör det möjligt att ha bara åtta procent av den fordonsflotta vi idag har. Troligen ökar också transporterna när det blir enklare.
Återstår då de långa transporterna för gods och människor. Här handlar det om i huvudsak två saker. Vi behöver ta oss fram snabbare över längre sträckor där hastigheten och säkerheten för den självkörande bilen inte är realistisk. Vi behöver lösa stora mängder transporter av både människor och tungt gods utan att miljön blir lidande. Vi behöver konkurrera med flyget där logistiken och tiden sällan kommer under 3 timmar.
Hade Transportstyrelse verkligen tittat vad som står för dörren så hade man kanske inte ens föreslagit 20 år gamla höghastighetståg utan gjort världens första storskaliga satsning på Hyperloop. 1000km/h och 40 min mellan Stockholm och Malmö är det “leapfrog” som vårt transportsystem behöver. När staten gör investeringar som förändrar förutsättningarna och ger Sverige ett försprång, det är då vi får utväxling för våra investeringar. Vi gjorde dessa satsningar med Göta kanal, järnvägen och tunnelbanan för hundra till tvåhundra år sedan. Bredbandsutbyggnaden och Hemdator-satsningen tillsammans med 3G utbyggnaden och Digitalt först, är exempel på satsningar i närtid. Dessa är exempel på satsningar i framkant som har lagt grunden för Sveriges konkurrenskraft och ekonomiska välstånd.
Nu står vi inför nästa stora steg i infrastruktursatsningar och då räcker det inte med 250km/h om 40 år eller ytterligare en motorväg till dubbla kostnaden. Vi behöver göra en infrastruktursatsning i stil med tunnelbanan eller Göta kanal och vi behöver göra investeringen på 10-15 år. Vi har helt enkelt inte råd att vänta till 2060.
Trafikverket måste lyfta blicken, se till framtidens transportsystem och sluta investera i bakkant.
